Sliter av mig håret snart

prova att köpa MINIFOM droppar på apoteket, det är för bebisar med ont i magen. Min son hade kolik och dom dropparna hjälpte DIREKT och de blev inget mer skrik.. Prova även att ge ersättning, hon kanske inte får tillräckligt med mat? :) kram

Ja det är väldigt stressande när de bara skriker. Pröva att bära henne så att hon hänger mer magen över dina armar... Det är skönt för en ond mage att bäras så... Min lilla tjej på tre månader tycker det är jätteskönt och tillsammans med en napp blir hon lugn fort!



Lycka till! Tycker du klara dig j'ttebra!

Jag vet att det inte är lätt ibörjan när man fått en liten bebis. Det blir ofta väldigt svårt att själv få äta och sova. Men för att klara av att ta hand om sitt barn så måste man det också. Jag minns när precis fått min dotter som idag snart är 4 år, var jag ensamstående och hade precis samma problem. Men jag testade olika möjligheter och till slut löste jag det med att äta med min dotter i famnen och sova när hon sov.

Du borde inte vara ledsen, och satsa verkligen inte på att bli deprimerad !

Det är nog väldigt svårt att ta hand om ett barn vid 15 år.

Men du måste försöka och kämpa, du klarar det!

Du har ju en liten krabat att ta hand om !!

och visst kan det kännas jobbigt ibland, men man får kämpa och tänka posetivt !

fast man igentligen näst ramlar ihop.

Sköt om dig, kramar!!

Det kommer nog bli bättre med tiden, förstår att du oroar dig, men jag har inget vettigt tips.. hehe:) fin blogg och fin kelly är

Mikaela har du ingen som kan komma och hjälpa dig? Kevin kanske eller någon vän? Det är jobbigt med nyfödda barn och oavsett vilken ålder mamman är så brukar hon behöva lite hjälp när bebisen precis är nyfödd.



Angående det du skrev i tidigare inlägg så tycker jag att det låter tungt och jobbigt för dig att bära på det om du mår dåligt av det. Kanske du behöver prata med någon utomstående iaf. Ibland känns det bättre trotts att man är skeptisk innan.



Sen hoppas jag att du kan komma ihåg att du lever ett annat liv idag. Du har precis fått en underbar dotter och har en pappa till henne och pojkvän till dig som verkar väldigt snäll och omtänksam. Du var ett barn 2008 och då kan man inte alltid förstå konsekvenserna av sitt handlande. Helt naturligt. Ta hand om varann. Det kommer nog att vara väldigt jobbigt nu i början för er alla och sen har jag förstått att många mammor hamnar i depressioner då dom precis fått barn, kanske det har hänt dig? Om det är så att du mår extra dåligt nu menar jag.

Det brukar gå över efter någon/ett par månad/er tror jag.



Ta hand om dig kram

Kanske hon är laktos intolerant? Jag har hört om en bebis som inte slutade skrika, och det visade sig att han fick ont i magen av laktosen. Kanske du kan pröva att sluta äta och dricka produkter med mjölk i? Om det är det som är problemet ska det märkas efter någon dag eller så :)

Du måste först och främst ta dig tid att äta. Så fort Kelly somnar gå och ät. Eller be din mamma ta henne tio minuter så du kan få i dig någon mat. För är du hungrig fungerar inget som de ska. Ge henne miniform droppar så kan de ju lindra hon kan ju som sagt ha kolik försök massera lite på magen. För blir du stressad och ångest laddad självklart går de ut över Kelly hon känner av sånt. Så nu sätter du dig ner och bara tar ett djupt andetag och försöker finna lite tid att äta, kanske duscha.



Men våga be din mamma om hjälp.. Ingen säger att du måste klara allt detta själv du är fortfarande ung vännen..

tänk inte så, det är inte ditt fel.. :( <33

Tänkte bara säga åt dig att kolla upp och göra tester. Du kan ha fått förlossningsdepprition. Det är väldigt vanligt. Att ha ett barn är inte så lätt som man gärna vill tro. Sköt om dig och hälsa Kelly!

Kram

Köpt MINFOM! Det HJÄLPER mikaela! Jag förstår dig. Ge inte upp bara. Nästan alla föräldrar känner precis som du. Du klarat, du KAN! Kram <3

Du måste äta lilla gumman, annars får inte kelly den näringen hon behöver via amningen! Hon kanske bara har lite ont i magen! Prata med din barnmorska! Du är stark lilla gumman! =)

du är duktig som försöker klara av allt samtidigt. du ska veta att många som läser din blogg beundrar dig för allt du gör och för lilla kelly. du ska inte känna dig ensam för vi bloggläsare tänker på dig och uppmuntrar dig. Ta hand om dig :)

du klara dig säkert igenom det :)

Jag hade kolik satan när jag var liten. Dom kom fram till att jag inte tålde mammas mjölk. blev laktosintolerant, som växte bort sen.. Men som sagt, testa MINIFORM, dom har hjälpt på svägerskans son. Kanondroppar!



Du klarar detta. Peppa på!

Vad händer ? <3 :O !!!! Vad gör hon?!?

Hoppas du tar del av det jag skriver till dej nu. Jag vet precis hur du känner. Jag har en dotter som snart är 2 månader gammal. Och jag mådde verkligen psykiskt dåligt dom första veckorna. Det kändes som att jag inte dög till någonting och att jag var en urusel mamma för att jag inte kunde amma. Men jag lovar dej att om när Kelly är ca 4 veckor gammal, så kommer allt kännas bättre och Kelly har kommit in i sina rutner. Så den där känslan har du bara just nu. Ha tålamod och vänta till ca 1 månad, så ska du se att du kommer må så otroligt bra och bara gå och le hela dagarna. Lycka till!

Oj, Hoppas det blir bättre snart. Det är inte alls roligt när man inte vet hur det ska gå. Bebisar med ont i magen är inte kul.



Krya på er!

kramar =)

Men kära nån :(

Försök att hålla dig lugn för stressar du upp dig och känner dig orolig känner Kelly av det!

Prova bada henne det funkar jämt på min son när han är kinkig!

KRAM!

Hej! Haft en bra dag hitintills? :)

Håll ut du klarar detta! Massa kramar

Det är absolut inte du som är felet! Verkligen inte.. Du ska veta hur många som beundrar dig för att du klarar av att ta hand om en bebis och ja du klarar av det även om det inte känns som det nu!

Lycka till och jag hoppas hon slutar skrika snart!..

kram!

Lilla vännen det är inte ditt fel!

Jag förstår att du vill ha skolan klar så fort som möjligt, men fundera på om du inte ska vänta tills du och kelly åtminstone fått in en rutin!

Du är en BRA MAMMA!

Fortsätt kämpa du klarar det, jag förstår att det är jobbigt men du är jätteduktigt :) <3

du måste behålla lugnet även om det känns super svårt<!!! hon känner av när du blir nervös/stressad och då blir det värre!

kontakta bvc om du är orolig så hjälper dom dig!

Det är inte fel på dig, det är normalt. Det blir bättre men självklart är det jättetufft. Allt är upp och ned i din kropp efter förlossningen också, det blir mera stabilt längre fram.

Om du är lugn i kellys närhet. Är hon lugn. Jag kanske har fel. Lycka till! du klarar det du är stark!<3

Kram

neeej! ta det lugnt och bara gilla läget, hon skriker. det måste man stå ut med. försök att se det på den ljusa sidan, ta det lugnt och gör vad du kan. kanske mysa med henne och gör så att hon skrattar. kanske nån ful min eller nåt, jag vet att du klarar det! :D

Det ÄR riktigt tufft i början, allt är så nytt, innan man lärt känna varann, och innan man får rutiner så är det extra jobbigt, för att inte tala om alla hormorer man har i början av amningen.. samtidigt som kroppen ska hämta sej från förlossningen, och det utan sömn.. se till så du får lite tid till att ta hand om dej själv och sova, be din pojkvän eller mamma om hjälp, det behöver ALLA mammor, oavsett ålder.

och det kommer kännas lättare snart! <3

Stackare.. Håll ut bara!

Som ovanstående rekomenderar, fast välj istället semperdroppar, sälja på apoteket och hjälper sååå mkt bättre än miniform. Ge inte upp, det är tufft att vara ung mamma. Jag var själv ung och dessutom ensamstående med mitt första barn, och dessvärre inte mycket uppbackning av min mamma som dessutom är min enda förälder. Vill du så maila mig gärna om du vill ha någon att bolla lite med när det kommer till nybliven ung mamma som varit i liknande situation. Styrkekramar till dig

Var gärna med på min veckansblogg tävling :D Älskar verkligen din blogg!<3

Kom igen Mikaela!! Du klarar det! Jag vet det !! Det är jobbit nu, men det kommer bli bra, jag lovar dig!! Beundrar dig så sjukt mycket just för att du är så stark! Fortsätt kämpa DU KLARAR DEHÄR!! Kom igen Mikaela!! Du klarar det!

Btw..har du bärsele? Babtbjörn är ett jätte bra märke. Det brukar uppskattas av dem små när magen gör ont. Och underlättar otroligt mkt för föräldern. :-)

Min äldsta hade kolik och precis som du så kände jag mig som världens sämsta mammma.Första barnet och det bara skriker och gråter..socialen knackar väl snart på dörren var min tanke.Men jag frågade på bvc och dom tipsade mig om Miniform(precis som föregående talare).Jag köpte det och gav min son,det hjälpte direkt och jag fick en lugn bebis,jag fick sova.Allt blev ju dock inte så där underbat som vissa framställer småbarnslivet.Det är ALDRIG lätt med småbarn,och du kommer känna dig hjälplös MÅNGA gånger.Kom då ihåg att det är ALLTID DU SOM VET BÄST VAD DITT BARN BEHÖVER,INGEN ANNAN UTOMSTÅENDE KAN KOMMA OCH TALA OM VAD SOM ÄR RÄTT FÖR DITT BARN.DET VET BARA DU.Självklart ska man ta emot tips o råd från andra men det är bara du som bestämmer om du vill ta vara på dom eller "kasta i ta-emot-för-att-vara-snäll korgen".BARA DU VET BÄST FÖR DITT BARN!!!Jisses vad långt det blev,men du ska ALDRIG tro att du är en dålig mamma!Lycka till i framtiden med Kelly,jag tror på dig!:)Kram

Hej ! Det är inte något fel med dej !!!

Jag har läst och följt med dej i din blogg, påriktit är du några dagar yngre än mej, men psykiskt är du nog mycket mycket mycket starkare!

Det verkar som om du påriktit skulle va kring 17 år, alltså inte på något dåligt sätt. Många har talat om att du var kanske lite för ung... men påriktit, du verkat jättesäker om saken och jag tycker inte alls att du verkar för ung eftersom du redan är sådär färdig och vet vad du vill.

btw är Kelly jääääääääääättte sööt och du ska vara superstolt om henne, du är en av de bästa mammorna jag sett ! Ni kommer säkert att ha roligt tillsammans när kelly växer och er ålderskillnad är så liten ;);)

Min sambos syster har precis fått en liten bebis. Och hon gråter också jätte mycket! Hon har jätteont i magen efter bröstmjölken hon fått i sig, så dom ger henne droppar som finns på apoteket! Hon blir lugnare när hon fått dom dropparna iallafall :) Du kan ju testa det! Tror dom hette minifom :)



Lycka till :)

Hej!

Du har en hel drös med hormoner i din kropp just nu som kommer spela dig många spratt i framtiden. Det är otroligt viktigt för både dig och Kelly att du tar det lugnt och vilar och hinner smälta att du blivit mamma. Be om hjälp med Kelly så du får sova ut. Din mamma kanske kan ta henne en natt så du får sova ut?

Hoppas du mår bättre snart!

Åh jag förstår att de måste vara jätte tufft och nej de e inte dej de e fel på jag tror alla mammor e lite rädda och ovana i början men att vara 15 år och mamma måste då vara dubbelt så läskigt och jobbigt du kommer växa i de! Du fixar de här jag tror på dej. Styrkekramar!

Du fixar det! Tänk vad mycket bättre det kommer att kännas om en tag, när du fått äta ordentligt och sova! Du måste bara bita ihop en liiten stund just nu, det är svårt, men du klarar det! Kan du inte öva på provet högt inför Kelly? Så kanske hon somnar?

Du måste komma ihåg att du gör det för Kelly's skull! Och självklart för din egen också! Har du ingen som kan ta henne någon timme bara så du får sova?

Du klarar dethär utan mentalsjukhuset, jag lovar!



Kram på dig!

det kan ju vara en förlossningsdepression du har? läs lite om det här.. http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=28123



och du, är inte du lugn och trygg kan barnet känna av det och bli påverkad. tappa inte hoppet och be om hjälp av din mamma, hon har gått igenom detta och prata med henne om det känns jobbigt! ta hjälp av kevin. kontakta din barnmorka om det blir för jobbigt och prata om detta problem!



kram på dig mikaela

Det är såhär det är att vara mamma, bebisar skriker och det behöver inte vara ont i magen! Såhär kommer det vara för dig fram över nu...

Hoppas allt ordnar sig. Men det gör det ska du se :)



Kika gärna in på min blogg där en tävling pågår just nu. Du kan vinna fina priser från Decléor. Så vad väntar du på? In och delta i tävligen du med: http://fabulouslifeofmelissa.blogg.se. Du har inget att förlora :)

Kram



Direktlänk till Tävlingen: http://fabulouslifeofmelissa.blogg.se/2010/november/tavling-1.html

Akupunktur brukar väl fungera för kolikbebisar? Eller? :) Hoppas iaf att det löser sig!! Hon kanske är förstppad?

Sempers magdroppar från apoteket funkade fint för oss, man får fråga efter dom i kassan!



Och du, alla nyblivna föräldrar känner så. Iaf dom allra flesta. Man blir galen av all sömnbrist och skrik som man inte förstår. Du är inte ensam om det, och det är inget fel på dig. Kom ihåg det!

Det blir bättre!!



Kram

Min son skrek en hel del när han hade ätit. Det visade sig att när jag hade uteslutit mjölk från min egen kost, så lugnade hans mage ner sig. Tyvärr kom vi inte på detta förens efter ca 2 månader, och då hade han gått ner mycket i vikt.



det finns många olika orsaker till varför bebisar skriker mycket. Kolik, allergier, känslig mot viss kost osv... Kontakta BVC så kan de nog hjälpa dig att lista ut vad det är.

Du kan ha fått förlossningsdepression?

"Om man har en förlossningsdepression är det vanligt att man

blir nedstämd och trött

får humörsvängningar, ångest och sömnproblem

får svårt att koncentrera sig."

Fortsätt kämpa! :)

Lugna ner dig!

Du fixar det här!

Man hinner inte göra alla saker man planerat när man blivit förälder. Ta allt i din takt och gör inte slut på dig själv! Ni måste båda må bra för att det ska funka!

Det är inte du som är felet. Ta det lungt ta några djupa andetag. Det är jobbigt nu men det kommer att bli bra.

Det är inget fel på dig!

Du verkar vara en jättebra mamma!

Stressa inte upp dig för mkt bara!

<3

alltså om du inte äter och ammar så får ju inte kelly något als i sin bröstmjölk.. bara det kan vara en av anledningarna till att hon skriker, sen vill jag lova dig att hon känner av en stressad mamma också och då blir hon likadan och orolig.



som tidigare skrev, köp minifom droppar, eller sempers magdroppar. fråga på apoteket vaad dom rekomenderar till just kelly.. men ät för fasen mat med mycket näring i , allt du äter gör ju bröstmjölken.. och , en bebis är en bebis, dom skriker lite :) ....



/ Åsa -mamma till vincent 4 månader

inte för att vara elak, men jag tror inte att du är redo att ha ett barn i din ålder. jag älskar din blogg och önksar dej all lycka! men du kanske inte tänkte efter hur svårt det kan vara med barn. man måste ge hela sitt liv till barnet och allt sin tid.

Det är inte ditt fel, det är inget fel på dig. Du är snarare normal. Det är många som känner så men inte många som vågar erkänna och DET är starkt av dig! Jag vill också slita av mig håret ibland och min son är 8 månader men ibland fattar jag inte varför han gråter och jag har mått dåligt men man lär sig för varje dag.. Många kramar!

Du är en enormt stark tjej så du kommer klara det här utan problem, även om det verkar tufft vissa dagar! Började allt bli jobbigt då killen från Turkiet hörde av sig igen? För det har han väl? Kämpa på tjejen! :)

Välkommen till livet som mammaa

Hej!

det här har inte med ditt inlägg att göra alls jag vil bara säga att jag tycker att du har en jättefin blogg och gör otroligt fina inlägg.

Jag tycker att du verkaar vara en helt j*vla underbar människa och väldigt stark som fött ett barn i relativt tidig ålder.

Så fortsätt att stå på dig!:D

Du kommer klara det här, du är stark! Kram på dig:)

Ibland kan det handla om att dem bara vill vara nära. När dottern var liten och jag behövde sova så lade man sig på rygg med henne liggande på henne, så somnade hon rätt snabbt. Dem är ju vana vid att höra mammas hjärtljud alltid från magen.

Hej, jag hade problem med min son, han ville bli buren eller körd i vagnen för att vara nöjd Så vi köpte en baby gunga typ babysitter men den gungar fram och åter och är batteri driven, när han satt i den så var han nöjd och jag kunde äta i lugn och ro.

be om hjälp så du kan få sova en stund och kunna äta "det gör många mammor" så kommer du att greja det här...

Du är stark gumman!<33 Gå till apoteket, där finns de grjer du kan köpa till kelly så hon slipper ha ont i magen :( Jag hade med kolik när jag var liten

Hej när jag var liten så skrek jag hela tiden och jag hade väldigt mycket problem med magen. Så min mamma köpte messmör och doppa nappen i messmöret och jag vart tyst. Det kanske inte hjälper Kelly men det är värt ett försök kram och lycka till

Jag tror på dig Mikaela, du har ingenting att vara ledsen över, du borde vara hur lycklig som helst! du har världens sötaste unge att dela dagarna med,be din morsa passa kelly för nån timme åt dig så du får sova och ta igen dig lite, snart står du stadigt på benen igen ska du se! Många kramar

keep up the strong face darling

du klarar det michaela .

var stark!

känner på mig att du klarar allt!

Prata med BVC om att hon är så ledsen. Jag rekomenderar MINIFORM precis som några andra skrivit.

Lägg skolan på hyllan ett tag, att bli mamma är en STOR omställning och det måste få ta tid, spelar ingen roll i vilken ålder man är i. Våga be om hjälp:) Att äta är jätteviktigt speciellt när man ammar. Försök att sov när Kelly sover, det behöver du.

Jag hade en tuff förlossning och var i obalans länge efter och helt slut, bara att sova och äta och be om hjälp så du får lite avlastning:)

Du kmr klara de här de är bara en liten period allting är nytt och Kelly är ung du kmr bli en underbar mamma ! Lycka till Kram Kram :) Ps älskar din blogg <3

Mikaela, du måste tra ner på pressen du har på dig själv. Skola och bebis funkar INTE ihop. trust me, jag har provat. Jag var också 15 när jag fick mitt barn.

Jag vet att du vill gå ut gymnasiet med din årskull, men jag tror inte att det är någn bra idé. Isåfall skulle du nog behöva övernaturliga krafter.

Du får inte tro att du inte gör bra ifrån dig bara för att du drar ner lite på pressen. Snarare tvärtom.

Om du tar ett år från skolan, hinner Kelly och du få en bra relation OCH du kommer att ha tid att plugga mer när du återvänder till skolan.

Det är inget fel på dig! inte alls! isåfall är det något fel på alla mammor i världen! kämpa på stumpan!

Du klarar det sötnos! Du är sjukt stark. Det vet vi alla!

lilla gumman de finns kolik droppar att köpa på apoteket de blir lungt då

neeeeeeej skyll inte på dej själv!!!!!! absoluuuut inte! du får inte bryta ihop, du e ju så stark! deklart att de skall vara jobbigt men de är inte du som e felet! alla upplever dehär, även flera barnsmammor. börja med att äta mat först!!! :D

Kära Michaela!



Jag var i samma sits för bara någon månad sedan och jag är 26! Det har ingenting med dig som person att göra, det är mammahormoner som alla nyblivna mammor har. Jag kände mig fullständigt otillräcklig och vad jag än gjorde så funkade det inte. Bebisen grät och alla ville träffa oss, alla ville hålla, aala ville hjälpa till! Det var fruktansvärt jobbit från alla håll och kanter.



Många har tipsat dig om "miniform droppar", men ingen, vad jag ser, har nämnt att det tar några dagar innan det värkar! Det hjälpte lillan jätte mycket, men missade jag det en gång, så var det samma visa igen. jag tror det kommer hjälpa dig massor!



Tänk på att mammahormonerna håller i sig bra länge efter förlossningen, flera veckor/någon månad! Ge inte upp, även om allt känns skit, så är de första två-tre månaderna jobbigast! Du kommer inte göra något annat än att gå upp , mata, byta blöja osv! Men det blir bättre, det lovar jag!



Håll ut! Du klarar det!



Kram Milena - Mamma till lilla Leah

Du har säkert hört det här förut, men det är varken du eller kelly som är felet, det är inget fel på dig eller ditt barn, du är stark nog att klara av det här, hon skriker inte pga dig, hon har säkert ont i magen - gå till apoteket och köp MINIFOM, Det fungerar. Småbarn skriker Mikaela, det är så det säger att de har ont, är hungriga eller bara behöver närhet. Det är inget fel på henne eller på dig.

Ta det lugnt, gå till apoteket och se om det fungerar, försök äta samtidigt som du ammar, går runt och bär henne eller liknande, räcker med en macka eller något. Du behöver inte göra komplicerade maträtter. Be kevin komma dit och ta henne en liten stund så du får ta något enkelt att äta. Du kommer klara det här! Styrkekramar till dig

jag är helt förundrad över att du klarar det! du är verkligen en förebild för många unga mammor tror jag <3333 med stora kramar frida lycka till! hälsa lilla Kelly

Det är en bebis.. bebisar skriker ibland otröstligt hur länge som helst. Jag har inte sovit en hel natt på flera månader men så är livet som småbarns förälder. Get used to it.

Men det blir ju faktiskt bättre ju äldre dom blir. Och när hon ler mot dig för första gången så kommer du få en helt underbar känsla och massa ny energi!

wow.. min syster är 14.. jag beundrar verkligen dig, jag skulle aldrig änns våga berätta för mina föräldrar.. fast jag är ju bara 12 ;)

Mat och sömn är jätteviktigt för mjölkproduktionen så försök verkligen! Och om hon är i riskzonen för kolik var noga med vilken nappflaska hon får så hon får i sig så lite luft som möjligt när hon äter. Det kan också vara ersättnignen hon reagerar på. Mjölkprotein allergi är vanligt bland bebisar. Finns mjölkfri på apoteket. Sen är minifom som många andra tipsat om jättebra!

Usch, det låter som att du kan ha fått en förlossningsdepression. Prata med sjukhuset så du får må bättre. Du klarar det här!

Hej!



Din dotter är bara en vecka gammal och jag tycker att du ska våga be om hjälp, alla behöver vi hjälp ibland. Vi kan inte vara starka jämt och det betyder inte att man misslyckats.



Försök att få i dig något så ditt barn får i sig det hon behöver. Semperdroppar och Miniform är väldigt bra och finns att köpa på Apoteket, det kanske kan minska skrikandet.



Lycka till. Kram//Sara

heej:D har precis fått veta att min bästa vän ska ha barn och om man läser på din blogg så låter det inte så underbart.. HJÄLP!!!

Det är absolut inte ditt fel. Hon har nog bara lite ont i magen. De finns att köpa miniform på apoteket! :)

Hejdu! Håll ihop, för Kellys skull.

Min son sov inte det första året, surade och var förkyld. Jag var säker på att jag skulle dö, men vet du vad? Sedan en dag slutade han, bara sådär. Och då plötsligt kändes allt slit så värt! Stå på dig, håll ihop - för kellys skull.

gott råd detta e vanligt få ej panik. viktigaste i när hon sover så ät. om du inte äter så får hon ingen näring i bröst mjölken, äter du inte så blir hon ej mätt. allt du äter går ut i brösten på så sätt måste du äta för få näring, undvik choklad o stark mat eftersom hon kan få ont i magen, så här e det, när bebisen sover så äter du sen sover. man får anpassa sig till barnet när hon sover måste du äta o sova,. så fungerar det tyvärr tills hon e 2 månader. du måste liksom hålla henne i famnen prata med henne det e viktigt o prata med sitt barn, bara ha henne i famnen låt henne sova i din säng osv. jag lovar dig det blir bättre. men tänk påe n sak e du stressad blir hon stressad, jag tycker du bör fråga din mamma om lite hjälp. jag fick jätte mkt hjälp av min mor än idag. det e viktigt,. hoppas det blir bättre kram till er

vad hade du förväntat dig?

att du skulle kunna sitta ner i lugn och ro och plugga?



nejnej .. du får försöka få kevin ta hand om henne ltie

Kom igen, Mikaela! Du är JÄTTESTARK! Kelly och du klarar av detta tillsammmans.

Det är inte dig det är fel på! Tänk så här, det finns dom som är 35 år - alltså 20 år äldre än dig - som är nyblivna mamma och du klarar att ta hand om Kelly bätte än dom klarar av sina barn. Du är en jättestark tjej!

Och det är ju inte ditt fel att Kelly har ont i magen. Hon blir säker bätte snart ska du se.



Lycka till med din fina tjej i fortsättningen.

Många kramar Elin

Men sluta! Du kanske har fått en förlossningsdepression... vilket är väldigt vanligt. Men det är INTE ditt fel! Tänk på att det är vanligt att spädbarn skriker, hon är bebis och kan inte prata därför uttrycker hon sig genom att skrika, om det inte hjälper att vagga henne, amma henne eller leka med henne försök att bara hålla om henne och klappa henne på ryggen.



Det är INTE ditt fel Michaela, glöm inte det. Prata med din mamma eller sjukhuset om du vill prata med någon, det ordnar sig!



Hur svårt det än är så försök att ta en power nap när Kelly sover, utnyttja den tid du behöver när hon är lugn och sover. Plugga, sov eller ät då.



Du klarar det och klandra inte dig själv för det!

Förstår att det är tufft för dig men det kommer säkert att ordna sig. Jag tycker du är stark som klarar av detta, men en negativ sak är att jag inte tycker du bör skriva om allt här du kan bli av med Kelly om folk anser att det hela tiden är problem och att du tycker det jobbigt bara ett tips!

du är en super bra mamma mikaela! det är alltid svårt i början! men du klarar det suuuper fint för att vara så ung! ett tips; köp minifom droppar på apoteket, det hjälper mot koliken. fortsätt kämpa på! du är VÄRLDENS BÄSTA MAMMA! tro INGET annat :D KRAM

http://www.youtube.com/watch?v=45SfH0-xY34

Min dotter skrek också mkt i början, Jag åt knappt heller o kunde inte amma länge pga av mjölkstockning om och om. Köp minifom eller sempers magdroppar, dom är bra. Men tänk att det kommer inte vara så en längre tid! Passa på o sov när kelly sover. Kram, du klarar detta.

hej! Du är verklige modig! Du och jag är lika gamla, och jag tror inte att jag skulle klara av ett barn. Du får inte tänka negativt, Du är väldigt stark, jag själv har mått väldigt dåligt år 2008 ända fram till nu, jag mår fortfarande dåligt men de har blivit bättre, Jag orkade inte gå i skolanh eller nåt sånt då. Men nu idag så klarar jag mer än vad jag tror, bara man tar fram kämparglöden! Du får gärna höra av dej om du vill prata. För jag finns här! Och jag vill att du ska veta de! kram

Kanske har kolik???????

du klarar det här, det vet jag och många andra.

Ja hej jag heter Louise och jag har också en blogg, vill du vara med i min tävling på den?? Klicka på "Veckans Bästa BLogg", min kategori för att läsa mer, det är såklart gratis!!



//Louise

Vill du börja tjäna pengar på din blogg? Bli medlem på http://www.viraltrafik.se/?emmaas

Lycka till! :D

Man ska ju heller inte tro att de är en dans på rosor med små bäbisar. de är inte bara gulligt och roligt. De är allvar och tufft många gånger. men man måste ta sig tid att äta och man behöver hjälp. Även om du och pappan inte lever tillsammans måste han ju komma och hjälpa dig. Kanske sova kvar så han kan ta lill tjejen och ja menar du måste ävl bo hemma och då måste väl dina föräldrar kunna stötta dig och de gör väl mat.... man har fått stå och äta och man ahr fått låta barnet skrika liten stund så man fått kasta i sig maten.... man får oxå passa på när de sover. sova själv även om de blir mitt på dagen.

Du kommer klara det! Du måste det för Kellys skull. Du är en jättebra mamma, men vet du en sak? ALLA behöver en liten stund för sig själva då och då. Bestäm en tid, kanske en timme, i veckan då du kan lägga dig i badet, eller göra manikyr på dig själv. För alla behöver egen-tid. Och man är INTE en dålig mamma för det, jag lovar.

Jag hålle med dom 3 andra att det är bara att vänja dig! För så här kommer det att se ut för dig i ditt liv. Och att hon har kolik kan man inte se först dom är upp mot 3-4 veckor då deras tarmsystem har kommit igång ordentligt! Bebisar skriker så är det. Ta upp henne håll om henne så hon känner sig trygg för tusan. Låter som du är på väg att ge upp,gör inte det för hennes skull hon behöver dig! Och att plugga samtidigt närn har barn är riktigt tufft så jag tycker att du kan skjuta upp det för din och kellys skull. Tänk på henne i förstahand hon är bara ett barn! så liten och hjälplös..

Du måste försöka äta och du måste försöka sova så fort Kelly gör det. Be även om hjälp hos andra. Kanske att din mamma kan ta Kelly en stund så att du kan få vila, duscha, äta eller vad du nu känner för. En liten bebis ÄR tidskrävande och jobbig att ta hand om, oavsett hur ung eller gammal man än är.

Søk etter dunstan baby language på thepiratebay, og se den.. Veldig interessant! Og hvis babyen hyler som om hun ikke får nok skrik ut av seg kan det jo hende at hun har luftsmerter enderst i magen..

Du lærer egentlig alt på den filmen du kan laste ned :)

Håll ut! Jag vet att du kommer klara det..! Belive in yourself!

Du måste äta för att hon ska få näringen hon behöver i bröstmjölken, OCH för att du ska orka. Ja hade inte heller nån aptit första månaden men åt ändå för att tösen skulle få näringen. Drick vatten när du ammar, ett tips ja fick på bvc. Det är jobbigt när dom skriker o man inte vet vad som är fel, men det kan ju va därför, att du inte äter menar ja. Hoppas du mår bättre snart och att kelly inte skriker länge. Du har ju amningsjouren o ringa o bvc o barnakuten om tips å råd. Och det där med att du är deppig, prataprataprata, med Kevin din mamma nån du kan lite på. Din bm på bvc om hur du känner så kan hon nog hjälpa dig. Kram

dricker du läsk o mjölkprodukter så testa o sluta med det. Min dotters mage tålde inte kolsyran o min fasters son fick ont i magen av mjölkprodukter.

Gumman.. jag vet hur det känns! Låt någon hjälpa dig, pumpa ut mjölk åt gå och sov en stund så kan nån annan ta hand om och mata henne. Och köp MINIFOM-droppar på apoteket. Det är ofarligt och funkar jättebra mot kolik/magknip.



Du är INTE en dålig mamma, tvärgom! Men alla behöver hjälp ibland. Skit i skolan, kan du ta igen det senare när Kelly blivit äldre och ni fått in rutiner? För just nu är det DU och din dotter som är viktigast. Ni måste må bra båda två, så gör nu som jag säger! ;)

Jag är själv nybliven mamma, vill du ha nån att prata med är det bara att skicka iväg ett mail.



Ta hand om DIG nu! Många kramar

Ta det lungt. Du är stark och klarar det här. Du kanske är rädd för att be folk om hjälp. Du kanske känner att du måste klara det här. Men tänk på att du bara är 15 år. Och även om du hade varit 30 kunde det här ha varit jobbigt. Du klarar det här. Ta det bara lungt och fortsätt kämpa även om allt känns skitjobbigt. <3333

Det är så viktigt att du förstår att ALLA nyblivna mödrar känner som du någon gång.

Men om det blir för mycket berättar du det för någon på Mvc eller BVC så hjälper dom dig.

det är klart att du tycker att allt är jobbigt och så när du har en bebis som behöver all uppmärksamhet den kan få och kräver så mycket av dig som mamma. du är bara 15 år det är inte många som skulle klara av det men man måste försöka och dessutom har du skolan att tänka på också, hoppas verkli8gen att det löser sig och gör verkligen allt för att inte bli deprmerad igen inte bara för din egen skull utan också för Kellys hon kommer inte må bra om hennes mamma inte gör det. kram

Allt kommer ordna sig tillslut, jag lovar <3

kram!

De känns oftast tufft när man just fått en bebis. Mycket nytt man ska lära sig etc. Vanligt att man känner sig nere och att man inte duger etc. Kämpa på. Snart kommer du kunna njuta av bebistiden, för den går alldeles för fort.

Bebisar kan skrika väldigt mycket och du skrev att hon hade kolik har jag för mig och då har hon ju väldigt ont i sin lilla mage. Jag tror på dig du är stark!

Sa du inte att Kelly hade kolik? Det hade jag också när jag var en liten bebis och min mamma har berättat att jag skrek hela tiden, konstant!



Förutom i vissa stunder när jag låg och sov på någons mage haha

Hur tänker du att du ska kunna amma när du inte äter? Kom igen och tänk positivt! Du klarar det här! Ät när hon sover eller be din mamma eller någon annan ta hand om henne en stund så att du får i dig mat! Fortsätt kämpa!

nyfödda bebisar kan ofta ha kolik, jag hade

de när jag va liten, skrek hela tiden :)

Kelly är bara en vecka. Dina hormoner spökar hej vilt, men det kommer gå över! Ena stunden gråter man, andra skrattar man och sen gråter man igen. Sov när Kelly sover! Stor kram! Tycker du gör ett fantastiskt jobb!

Så är det att ha barn. Välkommen in i föräldrarollen!

mitt tips är att du köper drickyoghurt så du kan få i dig lite på stående fot så att säga. livet kommer kännas bättre när du kommer in i det. passa på å sov när kelly sover e mitt andra tips.

Gumman, tänk inte så kelly är ditt allt och du ska kämpa för henne det är normalt att dom skriker , som vi pratar skriker dom eftersom dom inte kan prata hänger du med :) du klarar allt kom igen !

Hej <3

Först vill jag bara säga grattis till Kelly, jag har hamnat här av en slump och tycker du är stark som klarar detta.

Jag är ju gammal jämfört med dig, jag har en son som blir 14 nästa år, men måste ändå gör en lite jämförelse när jag fick min tjej för 8 år sen. Jag pluggade på komvux och hon var en vecka när hon var med dit för jag ville bli färdig. Det slutade med att jag fick en infektion i mitt kejsarsnitt och mådde riktigt dåligt.

Så försök att bara ta det lugnt, försök att äta när du kan och sov när Kelly over. Allt kommer bli jättebra.

Stor varm kram

Att du känner så här är, även om det är jobbigt, "helt normalt", baby blues drabbar tydligen många nyblivna mammor, och har man varit deprimerad tidigare i sitt liv är risken större.

Det är omvälvande att bli mamma, men du fixar det här.

Kämpa på!

Jag tror på dig

Ja, du ska absolut prova minifom droppar. Det finns på apoteket, semperdroppar är bra också! Min dotter skrek sina första 6 veckor i livet, men sen kom vi på att hon var mjölkproteinallergiker. Det är ganska vanligt... Prova att låta bli mjölk i en vecka, det är inte säkert att hon rä allergisk men det kan ändå lindra hennes besvär..

Och bär henne så att hon hänger på mage på din ena arm, så att hon lixom hänger med armarna neråt och får lite tryck på magen.. Blir lättare att för henne att får ur luft ur magen :P Och så brukar dom gilla att få sparka med benen fritt och se sej om lite :D

Men glöm för jösse namn inte att äta och sova! Be din mamma om hjälp! Ingen klarar sej utan mat och sömn hur länge som helst utan att känna sej deprimerad...

Stor kram till dej! Du är jätteduktig!

Hejsan! Jag är mamma till fem fina döttrar så jag har lite erfarenhet så det är därför jag skriver till dig. För det första är det INTE alls ditt fel! Varför anklagar du dig själv??? Lova att sluta upp med det,okej?! Jag kan ju säga som så att jag skulle ALDRIG orka med att plugga med en nyfödd bebis och då har jag ändå en man vid min sida! Jag hoppas att du kan ta en paus från skolan så här i början iaf. För det är inte sunt någonstans! Tycker det är konstigt att ingen tänkt på det... Hoppas allt går bra med lilla Kelly nu, hon är så jättefin!Lilla sötisen<3 Vill du maila mig så har du mailadressen. Kram till dig och Kelly<3

Ledsen att göra dig besviken men mentalsjukhus finns inte i Sverige...Hoppas allt blir bättre. kram

Kelly har nog inte kolik. Du har förmodligen ingen förlossningsdepression som någon föreslog. Så dumt av folk att säga så! Det är så här att vara mamma. Bebisar skriker ibland jättemycket. Man lär sig efterhand att tolka deras signaler och ge dem det de behöver. Du är väldigt väldigt ung, faktiskt bara ett barn själv. Jag är nybliven mamma själv för tredje gången. Jag var 25 första gången och är 41 nu. Allt är enkelt nu, därför att jag är vuxen, mogen och har en massa erfarenhet. Det har inte du. Därför blir det svårt och jobbigt för dej. Jag önskar verkligen dej och ditt barn all lycka till, jag hoppas du har mycket stöd runtomkring dej, för det kan verkligen inte vara lätt för dej. Kram!

Jag tror på dig och det är så många med mig som du kan se i de tidigare kommentarerna som också gör det! Du är stark och du kommer att klara det!



Ann@ ღ

du klarar det! en jag känner går igenom en mycket jobbigare grej (men handlar också om nyfött) hon kämpar på och klarar sig fint. det gör du med!

Det jag lärde mig väldigt snabbt är att när jag är stressad och osäker så blir min dotter väldigt skrikig direkt och det beror på att hon är otrygg. Du har för många järn i elden. Du har alldeles precis blivit mamma och ska lära känna ditt barn så säg till skolan att du behöver ha ett uppehåll i alla fall tills efter nyår. Kelly ska växa upp i en trygg miljö och då måste du lära dig att bli trygg i dig själv och säga ifrån att nu är det för mkt och nu behöver jag hjälp. Man behöver jätte mkt hjälp i början. De första 2 månaderna var jag helt ensam 20 mil ifrån min familj. Det var svårt, tufft och dottern skrek dygner runt, hon kaskadkräktes i 4 månader tills jag listade ut att hon är allergisk mot mjölkprotein. Hon fick jätte stora sår i rumpan pga att hon bajsade konstant, jag bytte runt 15 blöjor om dagen. Vissa dagar hade hon ingen blöja utan jag torkade och torkade, smörjde och smörjde för att såren skulle läka. När jag sedan flyttade ifrån dotterns pappa när hon var 2 månader slutade hon skrika dygnet runt, såren läkte mer och mer. Detta enda som gjorde det var att jag kände mig trygg igen. När vi sedan slutade med mjölken slutade hon kräkas och hud-, bajsproblemen är inget dagligt problem längre. Lyssna på din kropp. Sov, ät och följ Kellys mat och sovklockan så ska du se att du snart kommer på fötter igen. Man kan inte ha för mycket på gång när man har en liten. Många kramar!!

Ta det lugnt, andas. Det är inget fel på dig, inte på ditt barn eller någon annan. Amning eller från flaskan, vad är det för skillnad egentligen? Livet fortsätter och du mognar. Efter en stund börjar du inse hur löjligt det verkligen var att ta stress över småsaker. Värdera livet, värdera varje andetag som du och dina nära tar. Du kan om du vill. Allt är möjligt.!

//En stolt storasyster (16år) för en söt liten ettåring. :)

sett att du redan fått massa tips, vet inte om du har fått detta, men du borde ju redan veta iofs, att det kanske verkar fånigt men det är enormt viktigt att en bebis får rapa efter varje måltid, annars får den ont i magen, har hon magknip kan du lägga henne på rygg och ta i fötterna och pressa knäna mot magen försiktigt ett par gånger då ska du se att det snart säger prrrrrffft i blöjan och vips så har hon inte luft i magen och magknipen släpper. Svårt att hitta tekniken dock, men det går :)

Hoppas det går bättre snart! Jag förstår att det måste vara jättetufft att ha en liten bebis när man bara är 15 (som jag själv är nu) men jag tycker du är jättestark och du är säkert en jättebra mamma, det är inte ditt fel att hon skriker! Lycka till ♥

hon kanske är allergisk mot mjölk,

"jag har alla förutsättningar för att bli en bra mamma."

Tror fortfarande inte du var redo för detta.

Jag tycker att du ska prata med någon innan det går för långt..jag fick någon typ av förlossningsdepprission när jag fick mitt första barn (som var väldigt efterlängtat och älskat) det kan drabba alla...

Deet tog för lång tid innan jg sökte hjälp, jag lider fortfarande av panikångst..men men..



Vet du vad jag tycker att d ska prova till Kelly, det finns nån grej som man stoppar in i rumpan, "en fisventil" som tydligen verkligen ska hjälpa om bebisen har ont i magen!

Kommer inte ihåg vad dom heter nu, men fråga på apoteket, det brukar oxå finnas som reklam i föräldratidningar, kolla där om dui nte vill fråga på apoteket.



Har hört flera som det verkligen underlättat för!!!



Det kommeer gå fint, kom ihåg att försöka vila!!!

Tare lungt! lägg det nt på dej elr kelly inte nån! det händer..Jag var oxå skrikig när jag var liten men det kmr årdna sej..:)

Vill bara säga att jag beundrar dig, och det tror jag många gör! Jag tänker inte säga åt dig att "inte vara deppig" för det får man. Man måste få det. Ett tips; När du känner dig låg, ta 10 minuter och skriv ner allt du känner utan att stanna upp. Skriv skriv skriv, då får du på något sätt ut det.



Du verkar vara en supergo tjej och din lilla tös är bland det sötaste jag sett. NJUT!



Stor kram till dig från mig. Mejla mig om du vill snacka någon gång, jag hjälper gärna till i den mån jag kan!

Jag har inte barn eller så, men jag tror att det bara är så början! Du grejar det här så himla bra :) Du har en riktigt fin dotter och jag är sååå avundsjuk på dig, hihi! Du vänjer dig :) Följer din blogg också så du vet, gillar den! KRAM! :)

Ja det är väl så det är att ha en nyfödd bebis. Är väl bra om något hjälper en i början, dina föräldrar eller hennes pappa? ^^

Min dotter skrek också konstant, köpte Minifomdroppar från apoteket men de hjälpte knappt, testade i stället Semper magdroppar som också kommer från apoteket och det hjälpte, fick sova och hon blev tyst, nöjd och en glad bebis :)

Det är inte alltid så lätt i början, men med tiden så lär man sig, alla har vi varit nybörjare så du är inte ensam. Du ska inte behöva känna dig låg eller deprimerad men visst det finns tjejer som hamnar i förlossningsdepression. Men det tror jag inte du gör, du är stark, ung och en oerhört bra mamma.



Testa dig fram, börja med Semper dropparna eller Minifom droppar.. det kan vara lösningen. ;)



Massa kramar till er.

man måste få känna så ibland, annars orkar man inte. be strong. skrik lite åt någon, låt någon vakta lillan i nån timme bara , och sov. du kommer att må bättre efter det. tro mig :) det räcker med bara någon timmes sömn, en dusch och en macka, sen är man som ny igen. deppig, javisst, det kan man vara, men man orkar pånytt.

De e väldigt lätt att få förlossningsdepression. Om du ändå ska till bvc så kan du fråga henne hur du ska göra med koliken. Det är helt normalt. Deras tarmar är inte färdig utveckade förens dom är 6 månader. Min son fick kolik när han va 4 månader. Köpte minifom och gav sonen de varje måltid. Funkade jättebra! Sen är hon sjuk också så hon e extra känslig. De ända sättet för dom o säga att dom har ont är att skrika =)

Men du verkar vara stark! Första perioderna e jobbiga. Men håll ut =)! Kram från oss

Det är så det är att ha små bebisar! Dom skriker och i början hinner man inte med nåt annat! Men det är ju helt underbart =)

Du måste andas lilla vännen!



När den skriker så kan du alltid kolla så den inte har bajsat eller kissat, den kanske vill äta något?

eller så kanske du helt enkelt ska vagga den te sömn?



Det finns ju så mycket dom kan skrika för, men jag såg att hon var förkyld så det kan ju vara därför hon skriker oxå, men då får man finnas där oo försöka lugna ner den! :)

Alltså barn skriker så enkelt är de! Du kanske inte är så redo som alla vill tro men de är bara att bita de sura äpplet.. Min åsikt är att barn ska inte ha barn, kan man inte skydda sig så är man inte redo för sex heller.. Ja hoppas så klart att de går bra för er! Men de är så tråkigt att läsa att de är så jobbigt för dig å resan har precis börjat. Du kommer ju vara ensam mkt med henne eftersom hon är din dotter å de är ett livslångt åtagande att skaffa barn..

Vad hade du väntat dig att livet som småbarnsförälder skulle vara, en dans på rosor? Se till att sova eller plugga istället för att sitta och blogga så kanske du klarar av att ta hand om din dotter och fixa skolan. Du har själv valt att skaffa barn när du fortfarande är ett barn själv, så sluta gnäll och ta tag i ditt liv istället.

Hej Mikaela !

Min son har haft kolik & det är verkligen jättejobbigt när man står & inte vet vad man ska göra men prova o lägg en lagom varm vetekudde på hennes mage & bär henne så hon ligger på din arm utåt det brukar vara effektivt på kolikbarn och bebisar med lite allmänt magknip.

Om hon fortsätter skrika hela tiden så uteslut all mjölk ur din kost ifall hon är känslig eller allergisk mot mjölk.

Du är nybilven mamma då är det oftast lite jobbigare för man tror det är en själv det är fel på , men ju tryggare du blir i din roll som mamma desto lättare blir det att hantera dom jobbiga situationerna.

Lycka till :)

Det är sådär att få barn, du lär dig hantera det snart! Och du, det gör faktiskt inget om man låter dom ligga i sin säng och skrika lite.

Dom lär sig snabbt att om man skriker lite så kommer mamma och tar upp en..

du klarar detta! Vet hur tufft det är, men du är bäst, kom ihåg det!

Kämpa,kämpa,kämpa. Du är skitduktig. Ge inte upp. STORA STYRKEKRAMAR TILL DIG OCH KELLY. =)

Så tänkte jag med ibland, men hon kanske bara vill ha närhet, lyft upp henne i din famn och gå runt och vagga henne, sjung förhenne, ut och gå! sov när hon sover. det ficxar sig, tänk så här "Det är bara en kort period utav hela mitt liv" Så tänker jag ännu och då är min flicka snart 3. var 17 när jag fick henne <3

jag är nu 14 år och har en jätte underbar pojkvän , men det är de att jag har bebis längtan och vet inte vart jag ska ta vägen ! jag väntade min en bebis och var jätte lycklig även fast jag visste hur jobbigt och dyrt de skulle bli , men när de va 4 månader kvar av tiden vaknade jag och de bubblade till i magen så jag reste mig och och skulle rusa på toan då de bara börjar forsa ut blod och då insåg jag att jag fått missfall , min pojkvän kan inte släppa de han vill att vi ska försöka igen men jag vet inte vad jag ska säga , om du har något bra förslag på hur jag ska kunna förklara för min pojkvän på ett sett han kommer att förstå att jag inte har återhämtat mig från missfallet ? , jag behöver din hjällp , kram

Första tiden med en liten bebis är omtumlande, skrämmande, häftig och magisk - allt på samma gång.

Att gråta, ångra och oroa sig är inte åldersbetingat. Nästan alla nyblivna mammor känner såhär.

Och det är jobbigt.

Och det går över.

Gråt, skrik och skratta - låt dig själv känna allt.

De "dumma" tankarna som ibland infinner sig är inte farliga. De är bara tankar och gör inget ont.



Du är den bästa mamman Kelly har - för du är HENNES mamma, den enda mamman hon har.



Stor kram och ett välkommen till lilla Kelly Rose!

Med risk för att upprepa vad andra skrivit.....



Min dotter hade kolik, hon skrek från dag 1.

Vi provade mini-form, semperdroppar och mjölkfri ersättning, inget funkade.

MEN.. Be om hjälp!

Bär det inte själv.

Det är MKT värre för er att vara tyst om det än att få avlastning.

Deppresionen kan likväl vara Baby-blues, i princip alla tjejer drabbas av det ganska precis efter förlossningen.



Du är en superbra mamma, trots din ålder, TRO inget annat!

Mamma är ingen ålder.



Prata med BVC, sen kan du alltid prova mini-form eller semper, eller kombinera dem..

Ta inte denna kommentar som påhopp eller som att jag vet allt, för det gör jag inte.

Lycka till!

Kommentera inlägget här:

» Namn

» Mail

» Blogg/hemsida

» Kommentar
Glöm inte bort att behandla andra så som du själv vill bli behandlad, tack!