Kommer ihåg när jag var gravid.
Jag var så rädd och så osäker.
Jag satt hemma nästan varje dag och väntade på Kelly.
Men när jag låg på förlossningsstolen och skulle föda, det var då jag kände att jag var riktigt redo.
Och när lilla Kelly kom ut, visste jag att jag inte skulle ångra mig. Någonsin.
Och det håller jag fast vid.

Är nästan helt säker på att jag ska sätta in en kopparspiral. Man sätter in den på et viset som bilden visar.
Beslutsångest!

Fördelar :
 Är ett säkert skydd mot graviditet.

Innehåller inga hormoner vilket kan vara bra om man får biverkningar det.

Skyddet sitter i fem år.

Man behöver inte komma ihåg att ta till exempel en tablett varje dag.

Skydddar mor cancer i livmoderslemhinnan och äggledarna.

Nackdelar:
Skyddar inte mot könssjukdomar.

Man kan blöda mer och få mer värk under mensen.

Man måste ha hjälp av en barnmorska eller läkare när man vill sätta in och ta ut kopparspiralen.


Låter som en rätt bra deal ändå, eller hur?

Någonstans mellan 4 på morgonen och 11 när jag var på kryssningen så hade jag "kramper" i magen eller vad man nu ska kalla det. Kommer inte exakt ihåg tiden för jag var väldigt trött men klockan 4 började det ungefär. Jag låg i sängen med händerna på magen och tryckte emot. Det var knappt att jag klarade av det. Jag och kevin sov i samma säng och han kramade om mig, men han visste inget. På natten så klev jag upp och skulle se om det skulle bli bättre men det bara rann längst mina ben.. Det rann blod och jag fattade inte vad som stod på. Så jag gick in på toaletten och det fortsatte bara rinna och jag satt där inne och hade ont i någon timme.. Jag skulle tro det var missfall. När jag kom hem så berättade jag för mamma vad som hade hänt och vi ringde till akuten och bokade en tid. Eller förvarna att vi skulle komma kanske man ska säga.
Och jag berättade för dom mina symptomer eller vad man ska säga och dom sa att det lät som ett missfall, med tanke på att jag gjort 2 graviditetstest som båda var positiva. Den första var svagt positiv och den andra var starkare.
Jag är ledsen över detta, men om barnet ändå inte var livsdugligt så är det kanske bäst att det blev så.. Det ska ju vara friska barn. För barnens bästa.
Det kanske inte var meningen att jag skulle få ett till barn nu.
Så jag fick välja om jag skulle göra en skrapning eller om jag bara skulle låta det gå sin tid... Och jag låter min kropp göra jobbet.

Och sedan, ni får tro vad ni vill om detta. Det är färdig snackat, för jag klarar inte av att prata mer om det. Det här räcker. Det är alldeles för känsligt.
Jag är också ledsen över detta.

Berättar om den nya graviditeten imorgon och vad som hänt.. vill få med allt så det inte misstolkas.
Vissa vet redan vad som har hänt för dom har kollat på min facebook.. men ni får veta imorn..

Bokade tid på akuten idag. För det hände en akut sak. Fick mer och mer ont i magen. Fick en ny tid hos en gynekolog som ska kolla hur det står till.

Klockan 19.40 har jag tid på sjukhuset :) Vi ska bla. kolla hur det står till med barnet jag har i magen och ja.. en annan sak som har med graviditeten att göra :)
Vi ses snart <3
Hoppas det går bra!

Ja, jag hade också hoppats på att det var gammla graviditetshormoner som gjorde att jag fick positivt på graviditetstestet.
Gjorde ett TILL test imorse, och denna gången var det inte svagt. Utan starkt, ett starkt plus på stickan.
Gammla graviditetshormoner kan väl inte bli starkare?
Jag är verkligen gravid.

Ehm.. finns det någon chans att .. testet kan ha fel?
 :(
Jag kan fortfarande inte fatta det... Jag gör ett till test nästa vecka! Sen om det också är positivt, springer jag till mödravårdcentralen!

Here we go again..

Döm inte så snabbt.
Tänk om jag skulle fått tvillingar istället? Skulle inte det vara samma sak?
Vem som helst kan bli gravid igen, preventivmedel eller inte.
Och det är ett jävla svårt beslut för mig, jag är inte ens 100 på att jag vill göra abort. Men jag vet, att det är svårt med 2 barn. Jag tänker på Kelly, och det nya barnet.
Det kommer behövas mycket terapi och sånt där för att det ska gå bra och jag ska få välja mitt beslut.
Herregud, det finns INGEN vettig anledning att hata mig för att jag är gravid igen. Vem som helst kan bli det..
Aja, jag kommer välja det beslutet som är bäst för BARNEN, inte för mig.

För det andra: Vem tvingar er att läsa?

SHIT! Varför är mamma så smart? Jag skrev ett ord på min blogg, ETT ORD, eller kanske två. Jag skrev klar blå. Och hon fattar direkt?
Clearblue= graviditetstest. Och hon ställer mig mot väggen "Är du gravid igen, Mikaela??"
Jag ba "Va..Va? Vad menar du?!"
Hon ba "Ja du har tagit ett graviditets test".
Jag ba "Ja jag är gravid igen!"
Herrejävlar..

Jag vill inte få någon skit för det här, häften säger "behåll det är ett liv" och andra hälften säger att jag är dum i huvudet som inte använt kondom och bara gör "abort" hipp som happ. Men ni är så jävla känslolösa. Vissa av er.
Tänk hur det är för mig nu, det är fortfarande svårt! Jag vill ju ha ett till barn, men inte just nu. Jag vill inte vara gravid igen, men jag är så jävla korkad och inte skyddar mig fast jag redan fått ett barn... Men jag trodde inte man kunde bli gravid så snabbt efter förlossningen. Men HATA mig om ni så måste, jag vet vad jag ska göra.

Jag fick ett svagt positivt, så jag ska testa mig igen. Fatta, typ en månad efter?!
Om jag är med barn, har det bara gått några veckor. och en abort skulle betyda att jag bara skulle behöva ta en tablett. Men i framtiden kommer jag vara petnoga med att skydda oss.
hur kan jag inte ha lärt mig något?!

Vi alla vet att jag inte klarar av 2 barn

Haha kommer ni ihåg min förra header från när jag var gravid? :)
Kollade på den nyss..

Nu lägger jag in förlossningsberättelsen på bloggen :) :

Den 21 november klockan 8.02 vaknade jag av att vattnet hade gått.
Jag hade ännu inte fått några värkar så jag ringde in till förlossningen.
Dom sa att jag skulle åka in för en kontoll.
När jag var där så fick jag ha en CTG på mig för att mäta om jag hade några värkar och hur
starka dom var. Det var inte tillräckligt mycket så jag fick åka hem igen.
Under dagen så var jag hemma hos min kompis Nadya, jag kände att ju mer tiden gick desto
mer gjorde det ont i magen. Och då kom jag på att det var värkar jag hade.
Jag åkte hem och duschade och packade BB väskan.
Ungefär klockan 9 på kvällen smsade jag Kevin att han skulle komma för nu var det dags att föda.
Jag kännde att jag inte stod ut längre, så jag ringde ännu en gång till förlossningen och jag fick åka in igen.
Jag sattes i en CTG igen och dom kollade hur öppen jag var. Jag var 1 cm öppen, egentligen skulle jag fått
gå hem igen tills jag var 3 cm öppen men dom lät mig stanna.
Det var bara jag och Kevin som stannade kvar på sjukhuset, vi fick gå runt i korridorerna så
att värkarna skulle komma oftare, det skulle tydligen hjälpa att vara uppe och gå.
Klockan var mycket och vi båda började bli trötta.
Barnmorskan kollade igen hur öppen jag var, och den här gången var det 3 cm.
Barnmorskan kände också att fosterhinnan inte hade gått sönder tillräckligt så dom fick
ta hål i den och då kom massor med fostervatten ut. Det gick verkligen inte att kontrollera, man kunde inte hålla det inne, det kändes så konstigt!
Efter det fick jag prova lustgas, det var nog bland det obehangligaste jag varit med om.
Till en början började jag bli yr och sedan så storskrattade jag åt ingenting, det gick inte
att sluta. Och sedan så mådde jag bara illa och vägrade att använda mig av lustgasen.
Mina värkar var nu starka och täta och jag kände att jag måste få någon slags smärtlindring,
så barnmorskan föreslog en Epidural.
Efter jag tagit epiduralen så fick jag lågt blodtryck och somnade.
Sedan efter några sekunder vaknade jag igen. Mina värkar var borta och det kändes riktigt skönt!
Jag var nu öppen 7 cm och väntade på att bli öppen yttligare 3 cm.
Eftersom jag mådde så bra så vilade jag och somnade i en timme, det gjorde Kevin också.
Jag vaknade och började känna att det tryckte på.
Barnmorskan kollade nu igen hur öppen jag var och äntligen var jag öppen 10 cm!
Nu kunde jag inte låta bli att trycka på, barnet ville komma ut!
Kevin vaknade och han fick hålla i min hand, nu skulle jag föda.
Det var 2 barnmorskor i rummet, den ena sa att barnet senaste skulle vara ute kvart över 7 och klockan var 7.
"Skulle det gå så snabbt?" tänkte jag.
Jag som trodde det skulle ta flera timmar. När jag visste att det skulle ta så kort tid
så tog jag i allt jag kunde. På 8 minuter var hon ute. När lilla Kelly kom ut skrek hon direkt, hon hade navelsträngen
2 varv runt halsen som löses lätt.
Jag fick se min lilla flicka och det var en helt underbar känsla. Hon var så perfekt och söt.
Kevin fick klippa av navelsträngen och någon minut senare kom moderkakan ut och den såg fin ut, sa dom.
Nu fick jag njuta av att amma min bebis och ha henne i min famn.
Jag hade väntat så länge på henne och nu var hon här, hos oss.

Vissa har frågat om inägget där jag berättar för första gången att jag var gravid här på bloggen, här är inlägget:
http://micahs.se/2010/july/hej-bloggen-detta-kanske-kommer-som-en-ch.html

Kan inte tro att jag skrev det där.. på mobilblogg i malta..
men vet ni hur man blir på sjukhus? man bara ligger i en säng, inget att göra. och jag fick inte ens gå på toa själv... vanligt på gravidavdelningen? nej det var bara jag...

Okej ni har frågat om bilder på min mage efter förlossningen.
Här har ni :

1 Dag efter förlossning


och 4 dagar efter förlossning :

Sa ju att jag såg ut som pamela anderson.. det är hemskt mycket mjölk i mina bröst! Jag har pumpat ut nu i 5 timmar.. Vet ni hur trött jag är?

ligger i sängen hemma. ska vara hemma så länge som möjligt. värkarna kommer ofta.
har smsat kevin, barnets pappa, och han är snart här. han ska vara med under förlossningen.
klarar jag det här?
det gör så himla ont!!!!!!!!!!!!!!!

Okej nu har jag börjat få värkar. Dom började lite efter jag hade åkt från kontrollen och nu känner jag att det är på g! Mamma hade rätt, jag kommer föda idag!
Och dom här värkarna... GUD! Jag har aldrig kännt såhär förrut. Jag har aldrig haft värkar förrut! Det jag haft förrut är ingenting mot vad jag har nu!
Så nu ska jag vila, ladda upp och ikväll ringer jag till förlossningen för ikväll ska jag föda!
Det tog ungefär en halvtimme att skriva det här inlägget.. Kan knappt göra något och det kommer bli värre. Så vi får se om jag bloggar något mer innan.
Om inte, så mobilbloggar jag efter förlossningen!
Kram

Hej! Sorry, falsktalarm. Eller inte egentligen. Mitt vatten hade gått och jag hade värkar, men inte tillräckligt många så jag ska åka in igen på tisdag och bli igångsatt. Om inte det händer tidigare förstås.
Spännande!
Uppdaterar mer när jag kommer hem, är hos min kompis Nadya nu :)

Hej! Ni ser att det är tidigt på morgonen. Jo jag vaknade av att en storbit av slemproppen kom ut igen och sen var det något annat jag kände. Och när jag gick upp hade det kommit vatten! Klart vatten.
Så jag ringde förlossningen och dom sa att jag skulle komma på en kontroll. Men jag har inga värkar.
Vi får se hur det går! Jag tror inte det är dags för förlossning men vi får se.

Opsi.. Det var inte många som visste vad slemproppen var kom jag på :) men det är lungt. Jag hade ingen aning innan jag själv blev gravid!
Så okej.. slemproppen.

Det här är slemproppen:

Slemproppen kallas det sega slem som täcker för livmoderhalsen.
Den bildas redan i vecka 4 och följer sedan med under hela graviditeten och sitter som en kork, ett skydd, mellan slidan och livmodern. Allt för att skydda fostret från bakterier etc som annars skulle kunna komma in i livmodern.
För det mesta lossnar den när värkarna börjat, men ibland kommer slemproppen redan två veckor innan barnet föds, men det hör dock till ovanligheterna. Slemproppen kan gå i omgångar där delar kommer ut, och den kan också återbildas.
Att slemproppen går är alltså inte ett tecken på att förlossningen nödvändningtvis kommer starta med en gång, utan snarare att det närmar sig och att du bör vara redo. Att proppen lossnat betyder att livmoderhalsen börjat vidga sig.

Det här är vanliga tankar.. Jag är inte en dålig mamma.. men jag orkar inte med den här smärtan längre i magen!
Jag vill bara att det ska sluta,  jag vill bara somna och inte känna något.
Åhh lilla söta rara Kelly, vill du inte komma ut nu?
Snälla kom ut! Du passar bättre i min famn <3

Ibland kan det vara underbart att vara gravid, ibland kan det vara .. helt fruktansvärt! Förlåt men det är det..

Men kom igen nu, ge mig lite RIKTIGT STARKA FÖRLOSSNINGSVÄRKAR nu så jag kan åka in!

Det här har pågått alldeles för länge känns det som.. Bara massa smärta. Inget tecken på att jag ska åka in.
Hur mycket mer tid ska det ta?
 

Mamma tror jag föder på söndag (den 21) , jag tror jag föder den 1 december.
När tror ni jag föder?
Här har ni lite info:


- Slemproppen gick igår

-Jag har haft sammandragningar sen 4 veckor tillbaks

-Jag har haft värkar sen igår

- Jag fick ett beräkningsdatum på malta att det skulle bli den 29 november , och i Sverige sa dom 5 december


Så vad tror ni?

Slänger in en bild från idag!